”Du äger redan ditt nästa Nintendo Switch-spel.”
PR-person på Nintendo, antagligen.
Så inleds ett av de senaste mejlen från Nintendo. Det är en mer hoppfull rubrik än man kan tro, och då blir mejlet ändå bara bättre. Det fortsätter med ett rekommendera VS. Super Mario Bros, en port av arkadspelet jag fortfarande inte blivit färdig till att spela. Jag påminns också om att spelet går att spela med en vän lokalt samt om vad det handlar om.
I samma anda beskriver mejlet Sonic the Hedgehog AGES och avslöjar att två av mina vänner också äger (och har spelat!) titeln. Och Warlocks II: God Slayers, visste ni att det har stöd för fyra spelare lokalt? Själv visste jag inte ens att jag ägde det!
Värdet på spel, inte minst digitala och nya releaser, fortsätter att sjunka som antalet anställda i spelbranschen (det där var ett skämt, men jag råkade nog snubbla på ett viktigt sammanhang här …). Under en rea kan du lätt tillskansa dig upp emot tio titlar för priset av en sprillans ny AAA-titel – en AAA-titel som redan nästa rea sätts ned till en fjärdedel av sitt fullpris, eller rentutav ännu lägre.
I denna köphets är det ju lätt att tappa bort vad spelbiblioteket fått för nykomlingar. För det första är köpen digitala och platsen i spelhyllan gör dig därmed inte varse om deras existens på det fysiska planet. För det andra köper i varje fall jag själv spel på minst fyra olika plattformar (Steam, GOG, PSN och Nintendo eShop, minst)*. För det tredje drabbar valparalys mig med väldigt jämna mellanrum.
När man väl sitter där framför sin spelmaskin, vare sig det står Microsoft, Nintendo eller SONY (eller SEGA för den delen, om vi är tillbaks på det fysiska planet) på den, är det lätt hänt att det går många minuter utan att man blir klokare för det. Har man ingen plan för exakt vad man ska spela slutar det ofta med att man ger upp och går och gör något annat. Valparalysen har blivit något extremt påtagligt för undertecknad, i varje fall.
Mejlet jag nämner ovan avslutas med orden ”Betygsätt detta mejl”. Att man ens kan betygsätta ett mejl från ett företag utan att det är en korrespondens med kundtjänst känns oerhört konstigt. Men det är utan ett uns tvekan jag trycker 5/5.
Att vara en digital hoarder kan allvarligt skada dig själv, men framför allt även din plånbok. Offra inte din plånbok i onödan – spela din bakkatalog. Nintendo verkar åtminstone måna om att du gör det.
* = Jag har till och med lyckats köpa dubblett. Titeln ifråga är Oxenfree, som jag äger på såväl GOG som Steam. Det ena exemplaret var dock gratis under en kampanj. Men vad spelar det för roll när båda exemplar är ospelade?
