Taito har i samarbete med Inin verkligen varit duktiga på att förnya sina anrika spelserier på sistone. Bara här på Varvat har vi kikat på Bubble Bobble 4 (som relativt nyligen fick nytt innehåll/expansion!) och inte bara en, utan två kollektioner av Darius-spel. Det senaste i turordningen är Space Invaders, som dessutom får sällskap av Breakout-förbättringen(!) Arkanoid. Den här recensionen handlar om Space Invaders Forever.
Tre remixer
Space Invaders Forever är egentligen tre spel i ett. Space Invaders Extreme är en rejäl remix av arkadoriginalet med ny mekanik, catchiga toner och retroneonfärger i sprakande mönster. Här finns 16 banor att bemästra i antingen Arcade- eller Free Play-lägena – komplett med bossfighter (något grymt underskattat i pusselspel, om du frågar undertecknad!). I Extreme står du ensam mot invasionen, men i Space Invaders Gigamax 4 SE kan du kalla in förstärkning från upp till tre vänner (lokalt). Detta spel har samma grafiska profil och fysik som originalet, men på en spelplan fyra gånger så stor. Tyvärr inkluderar det en rejält seg puffra, men med fyra spelare är den ändå fyra gånger så effektiv. Gigamax kastar dessutom en hel del oväntade överraskningar på en när det kommer till fiendernas attackmönster, och mycket annat.
Det sista spelläget är Arkanoid vs. Space Invaders. I detta spel håller du Switch-konsolen lodrät och spelar med touch-skärmen. Om inte det är nog med bevis för att det här är en port av ett mobilspel, kommer antagligen upplägget att vara det. Som nybliven väktare åker du kors och tvärs över rymden för att försvara olika världar från invasioner – Arkanoid-style. Det innebär att du studsar lasrar tillbaks mot angriparen och nyttjar diverse power-ups för att förinta dina mål. Den uppenbara mobilspelsaspekten ligger i hur du betalar en spelvaluta för att använda förenklande power-ups och köpa nya karaktärer (gästspelare från andra Taito-serier). Här finns dock (tack och lov) inga mikrotransaktioner och ansamlandet av valuta går i maklig takt. Lite lagom grinding, helt enkelt. Och du lär behöva ett par av de där extra förmågorna – var bana har två svårighetsgrader och den svårare av dem är ofta en rejäl nöt att knäcka. Tyvärr lämnar hela upplägget lite i övrigt att önska. Det är inte utan att det känns som en cross-over som denna hade kunnat generera mer.
Inte så mycket mer att säga
Retrosläpp som dessa är egentligen rätt svåra att säga särskilt mycket om. Tycker du om premissen gamla arkadspel där allt som rör sig ska dö så lär du tycka om Space Invaders Forever. Det här är trots allt arvtagaren till spelet som orsakade brist på 100-yenmynt i hemlandet när det begav sig (okej, det här är dessvärre en osann vandringssägen, men att det ens är en vandringssägen säger ju ändå en del, eller hur?). Upplägget är tidlöst, opretentiöst och än idag fruktansvärt roligt – i rimliga doser. Att här dessutom finns tre helt separata upplevelser med i princip samma koncept som grund håller paketet fräscht förvånansvärt länge. Dessutom är prislappen inte så värst blödig heller.
Space Invaders Forever släpptes den 11 december till Nintendo Switch (testad version) och PlayStation 4, fysiskt såväl som digitalt. Denna recension är möjlig tack vare en recensionskod. För Switch-spelare kan två separata nedladdningar krävas för att få alla tre spelen.
