Återblick på Final Fantasy

Rikk tittar tillbaka på spelet som lade stor del av grunden i dagens rollspel. Den slutgiltiga fantasin, som pågår än idag.

31 maj, 2018 No Comments Övrigt

Denna artikel är en annons

Allt började med ett litet och ganska okänt spelföretag i Japan vid namn Square som vid 1987 var på väg att gå i konkurs. Spelen de hade producerat var inte särskilt populära, även om spel som Rad Racer och 3D World Runner slog igenom utanför Japan. Till sitt förfogande hade Square resurserna att tillverka ett sista spel, som kom att bestämma företagets öde. Mannen som fick bördan att utföra jobbet var Hironobu Sakaguchi. När Square sedan frågade vilken typ utav spel Sakaguchi ville göra, svarade han:

”I don’t think I have what it takes to make a good action game. I think I’m better at telling a story.”
– Hironobu Sakaguchi

Så började sagan om en av spelvärldens numera mest berömda serier, Final Fantasy. Sakaguchi ville en konstbefrukning mellan populära spel såsom Dragon Quest, Zelda och Ultima. Dessutom ville han att spelaren skulle få en egen värld att utforska med en episk historia. Till sin hjälp hade Sakaguchi mangatecknaren Yoshitaka Amano och musikkompositören Nobuo Uematsu.

Enligt Svenska casino, släpptes spelet den 18 december 1987, bara två dagar innan Segas Phantasy Star. Historien ger en kontroll över fyra ”warriors of light”, det vill säga ljuset/godhetens krigare. De skulle finna fyra orber som blivit tagna utav fyra monster, fiends of darkness. När man sedan mot all förmodan räddat dessa orbs, visade sig den riktiga boven bakom det hela, och man fick genom tidsresande leta reda på honom.

Trots att historien i spelet kanske verkar vara lite kliché för vår tid, så var det under mitten av 80-talet episk. Dessutom kunde man namnge sina fyra karaktärer, med upp till max fyra bokstäver. Dessa karaktärer hade man också friheten att välja yrke till, vilket innefattar klassiker såsom fighter, black- white- och red mage, samt thief och black belt. Black belt och fighter som i sin tur blev warrior och monk gav spelsystemet ett unikt djup för sin tid. Som om inte det heller skulle vara nog kunde alla klasser utvecklas ännu en gång, till knight, black- white- och red wizard samt ninja och master. Alla dessa klassutvecklingar gav karaktärerna nya förmågor såsom magier och färdigheter. Final Fantasy hade ett klassiskt ”level up”-system som än idag är standard för många rollspel, och den maximala nivån man kunde få upp sin karaktär i var 50.

Som svenska casino sajter rapporter, till skillnad från spel såsom Dragon Quest och Ultima där man alltid mötte en fiende, kunde man i Final Fantasy möta upp till nio olika monster på en och samma gång. Man hade inte heller det klassiska förstapersons perspektivet i striderna, utan istället hade man en horisontell synpunkt, där fienderna stod till vänster och ens egna karaktärer till höger. Även detta blev standard för många kommande rollspel och t.o.m. spel som produceras idag har tagit vara på detta stridssystem. Striderna hade också väldigt avancerade grafiska effekter för sin tid, och blev även ett av de mest grafiskt avancerade spelen till hela NES-eran.

Final Fantasy bjöd på tre hela kontinenter att utforska, som underlättades under spelets gång med fordon såsom båt, kanot och luftskepp. När man färdades med båt och kanot var man inte skyddade från spelets slumpmässiga strider, men om man däremot färdades med luftskeppet kunde man i lugn och ro flyga fram i oupptäckta vyer, och landa om lämplig markplats hittades.

Spelet bjöd även på nästan 20 olika musikstycken, varav några redan idag är klassiker och återfinns i flera av spelets uppföljare. Några exempel på dessa melodier är öppningstemat, Prelude och vinstfanfaren.

Spelet var inte särskilt lätt, då fienderna var väldigt obalanserade och enbart magier samt byggnader kunde hela och återuppliva ens karaktärer. Square hade några klagomål om den svåra balansen, då monster på ställe A kunde vara hur lätta som helst, för att tio minuter senare vara rena mardrömmen på ställe B. Men trots detta blev spelet omåttligt populärt, och sålde i hela 68 000 000 exemplar runt om i världen. Sen att spelet dessutom konverterades sju gånger, senast till PSP, talar för sig själv och är mer än något annat spel blivit konverterat i någonsin.