Cyberlogg – spelmekaniken i Cyberpunk 2077 är 2011

Jag har nått taket i Night Citys undre världen. När jag går in på Afterlife sneglar edgerunners min väg och viskar något skitsnack. Jag har tagit på mig de värsta jobben och klarat dem på egen hand, utan en besättning. Kromet i min kropp har jag förtjänat med egna eddies. Politiker, lagmän och kändisar går att hitta i min kontaktbok, men ändå får jag ingen respekt. Gängslödder på gatan höjer sina järn så fort jag närmar mig, fast de vet att de inte har någon chans.
En känsla av rastlöshet kliar i min kropp. Jag kan sänka ett dussin gängare utan att lyfta ett finger. Det är för enkelt. Jag söker risker. Låter dem medvetet se mig, låter dem skjuta först, bara jag får känna något. Letar efter spännande krom att testa, men inget går att hitta. Ingen av vapenhandlarna vill sälja mig drönare eller det senaste inom explosiva pjäser.
Jag kan inte ens köpa en ny matta.

Gameplay från förr förra generationen

En av de absolut första sakerna jag märkte när jag började spela Cyberpunk 2077 var hur kusligt likt The Elder Scrolls V: Skyrim det är. Kanske är Fallout 3 en bättre liknelse, men jag gillar Skyrim bättre. I och omkring aktiva spelmiljöer (med det menar jag miljöer kopplade till uppdrag, händelser eller ”grottor”) går det att plocka upp allehanda skräp att sälja. Askkoppar, rakblad, tänger, kondomer, cigaretter med mera. Allt är kategoriserat som junk, skräp att sälja för ett par meningslösa dollar.

Detta maniska lootande av meningslöst skit fostrar en ångest bland spelare, mig säkerligen, att de av händelse ska missa något om de inte kollar varenda låda. En speldesign troligtvis ämnad att förlänga speltiden. Medan Fallout 4 gjorde allt skräp relevant med crafting, är det i Cyberpunk 2077 bara artificiell utfyllnad, precis som om året vore 2011.

Men likheterna med Bethesdas numera gamla spel slutar inte där. Karaktärsutvecklingen och spelmekaniken från succéspelet är också närvarande i Cyberpunk 2077. Du ökar dina färdigheter genom att använda dem aktivt, köper loss olika procentuella ökningar till bland annat skada och hälsa, och blir avsevärt mäktig med några levels under bältet.

Alla typer av drabbningar faller i två kategorier, brutalt våld eller smygande anfall. Ytterst få uppdrag går att avklara utan att på något sätt behöva yrka våld på fiender. I Skyrim var våld också en naturlig del av spelupplevelsen, där du antingen sprang rätt in med dragna vapen eller plockade fiender från avstånd med pil och båge. Cyberpunk 2077 är i princip samma sak, fast med automatkarbiner.

Det går inte att klara Cyberpunk 2077 utan att bruka våld. Det är omöjligt.

Utvecklar inte konceptet

Att Cyberpunk 2077 härmar Skyrim är i sig inget problem. Det är bra spelmekanik och karaktärsutvecklingen har många valmöjligheter. Det som däremot sticker i ögonen är hur lite CD Projekt Red gjort för att utveckla Bethesdas prövade formula. Här gör man inga ansträngningar för att baka in häftiga science fiction-koncept eller nya funktioner som gör spelmekaniken fräsch. Jag vågar till och med gå så långt att The Elder Scrolls V: Skyrim har en MER välutvecklad spelmekanik än Cyberpunk 2077.

Åh ja, idag går jag så långt!

Jag har främst spelat som en hacker i Cyberpunk 2077, något som skulle kunna motsvara en magiker i The Elder Scrolls. Och fastän jag tycker hacken är roliga är de på tok för enkelspåriga och få till antalet. Du har ett par offensiva hack, ett par taktiska och några som i 99 fall av hundra är fullkomligt meningslösa. Jämfört med en magikers arsenal i The Elder Scrolls är hacken i Cyberpunk 2077 en bråkdel.

Medan du kan både förtrolla och frammana varelser att strida för dig i Skyrim kan du varken kontrollera robotar eller använda egna drönare i Cyberpunk. Och fast du kan få fiender att skjuta sig själva kan du inte få dem att skjuta varandra. Magiska effekter på vapen och föremål är essentiellt i Skyrim men i Cyberpunk 2077 kan du inte buffa dina vapen med mjukvara, inte ens de smarta handeldvapnen som använder spårningsteknik.

Mest besviken är jag dock över interaktionerna med teknik i miljöerna. Främst använder du dem för att distrahera fiender tillfälligt så att du antingen kan smyga dig förbi eller på dem. Jag önskar spelet haft mer kreativa interaktioner som möjliggör påhittiga lösningar till uppdrag. Som till exemepl möjligheten att låsa in fiender i ett rum, eller busringa polis eller brandkår för långvarig distraktion.

Möjligheten att kontrollera övervakningskameror för att kartlägga fiender och potentiella inbrottsvägar är ett av de mest fantastiska aspekterna av att hacka i Cyberpunk 2077.

En liten notis om CD Projekt Reds alla lögner

CD Projekt Red påstod att Cyberpunk 2077 skulle ha många olika lösningar på uppdrag, men som så mycket annat de sagt är det fullkomlig lögn. Bortsett från att du har flera angreppsvinklar på en situation (fönster, dörrar eller takluckor), löser du allt genom att smyga eller skjuta dig fram till målet. Förutom ett av de inledande uppdragen (den med Maelstrom och Militech) har du bara binära val till uppdragen. Till exempel skjuta eller skona någon, berätta sanningen eller ljuga. Oftast finns det inga påtagliga konsekvenser till valen heller!

Bara den centrala storyn har fler nyanserade val, men känslan av att de har konsekvenser är flyktig. Det är i spelets avslutande val som Cyberpunk 2077 faktiskt yrkar konsekvenser.

Begränsat med pang

När det kommer till eldstrider i Cyberpunk 2077 så har jag inte mycket att klaga på egentligen. Vapenkänslan är inte lika grym som i skjutspel som Destiny 2 eller Battlefield, men det är heller inte lika sunkigt som i Fallout 76. Det är helt okej och rätt kul faktiskt!

Däremot är vapenvariationen och modellerna för få. Efter tio, femton timmar har du sett alla olika typer av vapen och de enda variationer du kommer hitta är hur mycket skada vapnet gör och vilken färg det har. Förutom ett par ikoniska vapen som särskiljer sig, delar de dessutom samma egenskaper och attribut.

Visst, ett vapen kan ha fyra olika skadetyper, om du räknar bort non-lethal, men om du inte spelar på högsta svårighetsgraden eller med en otroligt nischad build spelar vapenskadan ingen roll i överhuvudtaget.

Här hade Cyberpunk 2077 mått bra av fler vapenegenskaper. Smarta- och teknologiska vapen är så otroligt bra att du aldrig kommer vilja använda ett power-vapen. Och varför kan vi inte använda två vapen samtidigt? I denna mörka framtidsdystopi där människor kan bli vandrande stridsvagnar borde vi kunna installera cybernetik för hanteringen av dubbla eldvapen. Tänk vad kul det skulle vara att mixa maskingevär. Eller ha både katana och pistol samtidigt!

Till och med Skyrim hade dual wield.

Ett nytt spel med antik spelmekanik

Okej jag kanske tar i från tårna nu men CD Projekt Red lovade nästa generations open world-spel så sent som i 19 november i den officiella gameplay trailern, men vad vi har är en spelupplevelse som är så halvdan att flera spel från förra, och förr förra generationen utklassar det. Red Dead Redemption 2, The Elder Scrolls V: Skyrim, till och med The Legend of Zelda: Breath of the Wild är framgångsrika, öppna världar som fascinerar, engagerar och underhåller.

Nästa gång vi ses vankas det recension och om du läst några av mina Cyberloggar vet du i vilken riktning den kommer gå.