Alright, då är det dags för mitt bidrag i omvärderingen av Cyberpunk 2077, ett år senare. Ni har säkert sett andra kika på spelet i efterhand, särskild nu efter att spelet sett en våg av positiva omdömen på Steam. Det är som om folk glömt bort bedrägeriet i marknadsföringen och framställningen av spelet. Att styrelsemedlemmar och högavlönade chefer påskyndade den kreative och kvalitativa processen för att sälja medan intresset var högt. Att konsumenter förträngt de förfärliga arbetsförhållanden människorna som gjort spelet fått genomlida.
Till min vetskap är stämningarna mot CD Projekt RED fortfarande inte uppklarade ett år efter fyra anmälningar mot utvecklaren hamnade hos åklagaren. Däremot är rättegången pausad medan förhandlingar äger rum. Hur det hela slutar verkar inte påverka utvecklarens arbete med Cyberpunk 2077 som planerar att släppa mer uppdateringar 2022.
Men hur är då spelet?
Cyberpunk 2077 i dag
Min ursprungliga recension för Cyberpunk 2077 var på Playstation 4 (med en SSD). Jag hade inte tillgång till Playstation 5 vid tidpunkten och PC var det inte lönt att försöka på. PC-versionen, samt den på Stadia, skulle visa sig vara den bästa plattformen att spela Cyberpunk på förutsatt att din dator kunde leva upp till systemkraven. I dag har jag turen att faktiskt äga en Playstation 5, däremot har jag gjort min nya provspelning på Playstation 4. Detta för att verifiera kvaliteten på lägsta nivån.
Sedan releasen 10 december 2020 har Cyberpunk 2077 sett flertalet patcher och hotfixes som stryker ut vecken i spelet. Tusentals buggar och fel har blivit åtgärdade så att uppdrag faktiskt går att ta sig genom. Massor av justeringar har gjort spelet stabilare – det vill säga att det inte kraschar lika frekvent. Och en del kvalitetsförbättringar har tillkommit som förbättrar spelupplevelsen, men tro mig, dessa är inte särskilt omvälvande.
Ska jag vara helt ärlig orkade jag inte spela så länge för att pressa det och locka fram en krasch. Spelet verkade faktiskt köra ganska stabilt på min åldrande PS4:a. Däremot var prestandan densamma med en bildfrekvens väl under 30 bildrutor i sekunden och en grafisk kvalitet som lämnar mycket att önska. När jag skulle jiddra med den artificiella intelligensen lade jag märke till att befolkningsmängden blivit reducerad. Gatorna var relativt livlösa med enbart ett fåtal fotgängare och ett par bilar i trafiken. Men det gick att spela i varje fall.
Medan små kvalitetsförbättringar tillkommit, så som att crafta högar med prylar istället för enskilda föremål var för sig, och att mini-kartan anpassar sig till fordonskörning, återstår det faktum att Cyberpunk 2077 är bristande. Polis och annan artificiell intelligens är fortfarande på stenåldersnivå. Det finns FORTFARANDE inga möjligheter att modifiera sin kropp, eller spendera tid med roliga minilekar. Inte ens bakgrundshistorierna som marknadsfördes som viktiga inledningar till äventyret har utökats och blivit meningsfulla.
Av all gratis DLC som utlovats har två jackor med värdelösa stats, en orange bil samt ett alternativt utseende till Johnny Silverhand levererats.
Cyberpunk 2077 har marknadsförts och sålts som ett färdigt fullprisspel, men är i själva verket ett early access-spel. Köp det inte om du förväntar dig ett fulländat rollspel i en öppen värld med cyberpunk-tema. Detta är ett spel där flera ”vanliga” funktioner fortfarande saknas och ingen tydligt utvecklingsplan finns att se fram emot. Framtiden för Cyberpunk 2077 är högs oviss. Vill du ha ett mer ingående omdöme av spelet (som även tar upp spelets positiva egenskaper) kan du läsa vår recension – mycket av kritiken håller än idag. Tyvärr.
