Datorspel och mobilspel har numera ingredienser som liknar lotteri och spel om pengar. Det handlar om så kallade loot-lådor eller loot-boxes. Spelaren köper loot-lådan utan att veta vad den innehåller. Så belöningen är helt slumpmässig.
Det vanligaste är att lådan innehåller något som bidrar marginellt till spelarens framgång i spelet. Men om spelaren har riktig tur kan det vara något som avsevärt förbättrar spelarens chanser att bli framgångsrik. Innehållet kan vara vapen, utrustning, belöningar eller något helt annat beroende på vilken typ av spel det rör sig om.
Synen på loot-lådor varierar kraftigt världen över. I Belgien och Nederländerna har lagstiftarna bestämt att loot-lådor är en form av gambling. Även Australien är inne på den linjen. Men eftersom innehållet i loot-lådorna inte kan bytas in mot riktiga pengar, definieras de inte som en form av spel enligt exempelvis engelsk lag.
Allt fler minderåriga spelar spel
Samtidigt spelar allt fler minderåriga spel. 45% av alla under 16 år ägnar sig åt någon form av e-sport. Enbart i Storbritannien uppskattas det att ungefär 25 000 barn i åldrarna 11-16 har problem med sitt spelande.
Frågan är om loot-lådor kan påverka spelandet i en negativ riktning. Kan de förstärka beroendet? Många barn berättar att de köpt loot-lådor för att hänga med i kompisarnas takt när det gäller framgång i spelen. Föräldrar har här ett ansvar och en möjlighet att begränsa mängden köp genom att sätta upp lösenordsskydd för användning av kreditkort.
Det är inte osannolikt att liberala marknader, som Italien, börjar förbjuda loot-lådor. Epic Games, som utvecklat spelet Fortnite, har bestämt sig för att inleda en utfasning av loot-lådor redan innan det eventuellt blir förbjudet.
Så hanteras frågan i Sverige
Även i Sverige är frågan aktuell. Regeringen ska granska dessa inslag och Konsumentverket kommer att skriva en rapport som kan leda till förändrad lagstiftning. Den svenska regeringen oroas av fenomenet och vill veta mer om hur loot-lådor påverkar unga spelare. Det kan dessutom finnas en svart andrahandsmarknad för dessa spelare.
Folkhälsomyndigheten, Spelinspektionen och Statens medieråd kommer att bidra till rapporten som tas fram av Konsumentverket. Senast 1 oktober ska rapporten vara klar.
Per Strömbäck som är talesperson för dataspelsbranschen menar att det är felaktigt att jämföra loot-lådorna med andra typer av lotterier och svenska casinon. Strömbäck anser att den stora skillnaden är att det inte går att ta ut några vinster i form av pengar. Och det är enligt Strömbäck själva definitionen av ett lotteri.
Frågan kvarstår om loot-lådor gör spelen mer beroendeframkallande. Inslaget med loot-lådor är självklart populärt bland spelarna, annars skulle det inte finnas. Samtidigt har spelutvecklarna insett den juridiska problematiken kring fenomenet och det kan göra att de undviker att bygga in loot-lådor i spelen framöver.
Det går såklart att tänka sig att det skulle bli åldersgräns på de spel som innehåller loot-lådor om spelen klassas som lotterier. Men så länge det inte går att omvandla innehållet i loot-lådorna eller framgången i spelen till riktiga pengar är det kanske inte aktuellt. Det återstår att se vad Konsumentverket kommer fram till i sin rapport.
