Turrican Flashback Recension

Turrican Flashback är en triumf för alla som varit nyfikna på spelserien, men inte haft något lagligt alternativ att kunna åtnjuta denna oslipade 90-talsdiamant.

Tyska Factor 5 var ett rätt stort namn i spelvärlden när undertecknad växte upp. Förutom att de imponerade stort med Rogue Squadron-spelen på Nintendos konsoler stod de även för flera imponerande teknologier inom ljudproduktion. Men redan innan dess, vid 1990-talets begynnelse, stod det för ett av Europas coolaste run ‘n gun-lir: Turrican.

Turrican får sägas vara Factor 5:s stora genombrott. Enligt GameFAQs är Turrican studions tredje titel efter Katakis (som du heller aldrig hört om) och en R-Type-konvertering, båda till speldatorn Amiga. Men för en som inte dabbade med hemdatorer så som Amiga eller Atari ST under tidiga 90-talet förblir Turrican ett relativt obskyrt spel. Sedan kom ett till Super Nintendo. Och sedan ett till SEGA Mega Drive. Och originalspelet, det har släppts på inte mindre än åtta olika format, varav de flesta fortfarande är någon typ av persondator. Ändå (eller kanske snarare därför) inbillar jag mig att de flesta faktiskt inte har spelat något ur Turrican-serien. Helt enkelt eftersom du måste vara rätt så retrofrälst för att ens ha en plattform med tillgång till ett Turrican-spel.

Äntligen

Turrican Flashback är en triumf för alla som varit nyfikna på spelserien, men inte haft något lagligt alternativ att kunna åtnjuta denna oslipade 90-talsdiamant. Denna spelsamling innehåller spelseriens främsta alster: Turrican, Turrican II: The Final Fight, Mega Turrican samt Super Turrican. De första två är baserade på sina respektive Amiga-versioner, vilket var plattformen de från början designades för. Mega Turrican är, självförklarande nog, spelet som släpptes till SEGA Mega Drive/Genesis. Som du säkert kan gissa är sedan Super Turrican den titel som släpptes på Super Nintendo.

Som vanligt är det lite synd att en samling som denna inte löper hela linan ut och ger oss precis alla versioner de bara kan trycka in i den. Visst är NES-versionen av Super Turrican inget vidare, och vem vid sina sinnes fulla bruk vill egentligen se hur mycket av en vedergärning Turrican kan vara på en Sinclair ZX Spectrum – men med sådana här kompileringar är det tanken som räknas. Turrican Flashback gör både skäl för sitt namn och lite mersmak för den nyfikne i vad det erbjuder.

Allt hopp är dock inte ute för ambitionen. Enligt en stream (länkad till ovan för bekvämlighet) med YouTube-kanalen Digital Foundry, kompositören Chris Hülsbeck och Audi, en av utvecklarna, är en annan kompilering – Turrican Anthology – i antågande. Det har inget release-datum ännu (inte ens ett preliminärt), men verkar rikta in sig på att täppa till de hål som denna Flashback-kollektion lämnar ofyllda och mer därtill. Så, varför då bry sig om den här samlingen?

Director’s Cut

Turrican Flashback är kort sammanfattat den vedertaget bästa versionen av vart och ett av de spel det innehåller. Rent tekniskt finns inga större ingrepp. Spelen presenteras som ett slags nyoriginal, med inställningar för mer moderna kontroller (inget upp för att hoppa alltså, gudskelov!), visuella filter, sparfunktion, förmågan att spola tillbaks i din egen gameplay, med mera. Här kunde dock ha gjorts mer. Framför allt i Turrican och Turrican II hade det varit vettigt att lägga till en tvespaksfunktion. Dessa två titlar har vapen som verkligen hade kunnat dra nytta av ett sådant tillägg. I nuvarande form måste du stå stilla, hålla inne ZL/L2 och sikta med vänster eller höger på spak eller styrkors. Det låter inte så farligt fram till du inser att det håll du trycker åt styr laserstrålen med- eller motsols. Och det är precis lika awkward som det låter.

Turrican Flashback recension: De visste vilka bangers de hade!

Förutom ovan nämnda livskvalitetsinställningar ska även soundtracken ha bearbetats för att kunna återge Chris Hülsbecks fantastiska kompositioner så perfekt som möjligt. Här kan jag bara säga så mycket som: H-VETE vilket ljud! Både ljudeffekter och musik står löjligt högt på kvalitetsmätaren. Jag har avnjutit majoriteten av spelen på mitt Qpad QH-95-headset, och det är väldigt svårt att sitta still. Hülsbeck har bland annat producerat musiken till Great Giana Sisters, Jim Power: The Lost Dimension in 3-D och flera spel från tidigare nämnda Rogue Squadron-serie. Turrican är dock utan tvekan bland det bästa han gjort. Gillar du spelmusik i allmänhet och sådan gjord på synth i synnerhet är det här fyra helt fantastiska soundtrack. En Sound Test-meny finns inbakad i vissa av spelen, men att inte inkludera en spelare med hela ljudbiblioteket är en miss. Kanske kommer till Anthology-samlingen nämnd tidigare?


Värdigt åldrande?

Musiken är nog tyvärr det som åldrats bäst med Turrican-serien. Gameplayet har inte riktigt samma värdighet i sitt åldrande. Det påminner inte så lite om svenskutvecklade Ultracore, men har både mer och mindre polerade beståndsdelar. Turrican och Turrican II i synnerhet är såpass laddade med jobbigt placerade fiender och ”leap of faith”-tillfällen att de båda fick mig att utnyttja spola-tillbaks-funktionen. Modern designfilosofi erkänner med andra ord denna design för vad den är: ett stort slöseri med tid och en omständlig minnesövning. Det närmsta du kommer ett HARD-mode är att förbjuda dig själv från att spola, helt enkelt.

Är det för övrigt lönt att spilla spaltmeter på att diskutera spelens berättelse? Här finns en röd tråd: Du måste rädda hela mänskligheten –fyra gånger. Ondingen som går under namnet The Machine är från början en korrupt A.I. som skyddade och närde mänskligheten. Du har hört det här förr, och det står hjälpsamt nog i presentationstexten om varje spel, om du skulle behöva fräscha upp karbonpappret.

Då sa den tappre siste Turricanen

Turrican Flashback som spelsamling lyckas med det den ska, nämligen att vara en billig introduktion/nostalgitripp till seriens absolut starkaste tillfällen. Den kommer att påminna dig om att allt inte var bättre förr, samtidigt som den visar en hel del som antagligen var. Turrican-serien bjuder på många imponerande tillfällen än i dag 30 år senare, och det är inte enbart relaterat till musiken. Turrican Flashback markerar dessutom det första knyst serien yppat på över 15 år. Det är om något en berättigad remaster och en triumf för alla involverade.

Turrican Flashback släpptes den 29 januari till PlayStation 4 och Nintendo Switch (testad version) (ingen PC-version ännu dock, ironiskt nog). Prislappen är drygt 300 kronor, digitalt såväl som fysiskt. Denna recension är möjlig tack vare en recensionskod.

Summering
Turrican Flashback som spelsamling lyckas med det den ska, nämligen att vara en billig introduktion/nostalgitripp till seriens absolut starkaste tillfällen. Det är en triumf för alla som varit nyfikna på spelserien, men inte haft något lagligt alternativ att kunna åtnjuta denna samling oslipade 90-talsdiamanter.
Bra
  • Musiken, åh herre du Milde – Musiken!
  • Hyfsade kontrollinställningar
  • Spara och spola är bra features
  • Rätt prisvärt (särskilt fysiskt)
Sämre
  • Åldrad design
  • Några buggar, en hel del krascher (särskilt Mega Turrican)
  • Något omabitiöst som samling
7
Gillar
En glad skånepåg bosatt i huvudstaden med ett särskilt intresse för språk. Talar bland annat japanska och tyska flytande (melass är också flytande). De första spelminnena är trånandes bakom storasyster framför Mega Man 2, Wrecking Crew och Super Mario Bros. Första gången som hållare av handkontrollen var det Zelda 2: Adventure of Link som spelades – än idag kvar i backloggen.

Vad tycker du?

1 0

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att synas. Obligatoriska fält är märkta med *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Glömt lösenord

Ange ditt användarnamn eller din e-postadress. Du kommer att få en länk för att återskapa ditt lösenord via e-post.