Bland alla grottmänniskospel är nog Wonder Boy ett av de mest klassiska, tillika enklaste. Premissen: rädda tjejen. Du har 36 banor framför dig (och en hemlig extra om du är duktig) med nio närmast identiska bossar. Till hjälp står till buds en rustik hammare att kasta i skallen på fienderna, samt en … skateboard. Skateboarden är i själva verket en rest av en tidigare speldesign där det var tänkt att bli en autorännare, där alltså stillastående inte var ett alternativ.
Wonder Boy är ett tidigt försök att skapa en plattformsmaskot. Detta första spel släpptes förutom på Master System också på föregångaren SG-1000 (och på sex andra, samtida format), vilket både känns och syns när grafiken är så enkel och så få element rör på sig. Spelet i sig har en rätt ”flytig” kontroll där det är lätt att få för mycket momentum. Men som med så mycket annat är det en vanesak och relativt lätt att bygga upp färdighet i att kontrollera underpojken ifråga.
Egentligen är Wonder Boy på Master System helt redundant i dag. För det första är det här PAL-versionen, som så klart spelas långsammare än det bör. Men för det andra så finns ju den fantastiska Wonder Boy Anniversary Collection på Nintendo Switch och PlayStation 4–5. Där finns förutom denna version lite hissnande 20 andra spel/versioner av Wonder Boy-spel. Således får man säga att det digitala bevarandet av denna serie har lyckats alldeles fenomenalt. Och Strictly Limiteds samlarutgåva är verkligen en ynnest att få packa upp.
Wonder Boy utgör för övrigt startpunkten för en annan spelserie, nämligen Adventure Island. Har du kört båda har du säkert lagt märke till likheterna i rörelser och momentum som jag nämnde ovan. Det är nämligen så att motorn som driver spelet senare såldes av utvecklarna Escape (senare Westone Bit), till Hudson Soft. Båda serier gick vidare från upplägget i Wonder Boy, och väl är väl det. Vad som följde på denna stenåldersklassiker är riktiga guldåldersspel som Wonder Boy: Asha in Monster Land och Wonder Boy III: The Dragon’s Trap – för att inte nämna den fantastiska spirituella uppföljaren Monster Boy and The Cursed Kingdom.
Det kanske inte är särskilt snällt att tala om bättre spel här, men det belyser ändå att Wonder Boy trots sin medelmåttlighet faktiskt har varit en viktig byggsten i spelvärlden. I varje fall för spelare som jag själv.
