Hundra Dagar Master System #83: Djungelboken

Det sista Disney-spelet för den här artikelserien är inget mindre än Djungelboken. Eller egentligen Das Dschungelbuch, som det står på min utgåva. Snacka om konsonantkluster. Språk åsido; Djungelboken kom ut ungefär samtidigt som de andra spelen med samma namn, kring mitten av 1990-talet. De utvecklades av flera olika studior, men släpptes alla av Virgin Interactive, vilket så klart innebär att jag ser fram enormt mot det här. Utvecklarna av Master System- och Game Gear-versionerna heter Syrox Developments. De blev inte långlivade; Djungelboken och Lejonkungen till SEGA:s 8-bitarsmaskiner utgör en ansenlig del av deras CV. En intressant anekdot är att de även portade Battletoads in Battlemaniacs till Master System, men denna heliga graal är tyvärr exklusiv till Brasilien och värt sin vikt i guld (kassetten skulle då gått på strax över 30 000 i dagens guldvärde, så det är självfallet en hyperbol). Men nog om bakgrunden; Är Djungelboken spelvärt?


Jag spelade faktiskt Djungelboken redan för flera år sedan och minns det som en rejäl fest i sega kontroller och skakig hoppfysik. För att inte nämna en finfin rendering av ett av mina favoritfilmsoundtracks. Jag minns korrekt.

Det svåra med fysiken är att den likt Psycho Fox är byggd kring momentum och startsträckor. Startsträckan för ett långt hopp är dock betydligt kortare än man kan tro, vilket medför en del vanebyggande innan det går att spela dugligt. Det är lite likt hur Bram Stoker’s Dracula och The Terminator spelar, och det med rätta; alla tre är programmerade av en viss Dominic Wood. Precis som de två går det till och med nästan enkelt när vanan väl sitter.

Det går för övrigt inte att nog prisa att Djungelboken låter dig växla funktionerna på knapp 1 och 2 efter behag. Tidsbegränsningen på varje bana är också extremt generös, antagligen mestadels där för att det var kutym på den tiden. Här finns på det stora hela rätt mycket roligt att ha. Spelet är hyfsat stort, riktigt fint och väldesignat med flera intressanta plattformspussel och en god variation i upplägg och miljöer. Jag vågar påstå att Das Dschungelbuch är bland konsolens bättre spel, rentutav.

0 Delningar

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att synas. Obligatoriska fält är märkta med *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

En glad skånepåg bosatt i huvudstaden med ett särskilt intresse för språk. Talar bland annat japanska och tyska flytande (melass är också flytande). De första spelminnena är trånandes bakom storasyster framför Mega Man 2, Wrecking Crew och Super Mario Bros. Första gången som hållare av handkontrollen var det Zelda 2: Adventure of Link som spelades – än idag kvar i backloggen.

Glömt lösenord

Ange ditt användarnamn eller din e-postadress. Du kommer att få en länk för att återskapa ditt lösenord via e-post.