För snart ett år sedan släppte Nintendo, i min mening, ett färdigt mästerverk. Nu har spelet fått två tillskott form av nedladdningsbart innehåll och en omfattande uppdatering. Jag häpnar än en gång. Mario Kart 8 är mer – och som i många fall när det kommer till spel – är mer bättre!
Äntligen! Link i Mario Kart!
Sedan Destiny tågade in i mitt liv i höstas har mitt älskade Wii U fått stryka lite på foten, men jag förvånas ständigt över hur kul jag faktiskt har när jag väl kopplar i strömsladden och bootar Mario Kart 8. Jag blev till och med positivt överraskad i vintras när spelet behövde uppdateras för att installera den första DLC:n.
När installationen väl var klar guidade jag dottern (vi spelar alltid Maro Kart tillsammans) med fast hand till de nya banorna. Hon testade Cat Peach och jag valde Link såklart. Efter ett race avbröt jag cupen då jag snabbt insåg att The Legend of Zelda-hojen var sämst och gick tillbaka till min gamla hederliga Flame Rider.
Efter att ha bränt igenom de nya banorna längtade jag efter att få spela dem igen. Nintendo hade använt sin magi för att ännu en gång förtrolla mig och dottern. Jag förälskade mig i Hyrule Circuit, som med Zelda-seriens ikoniska gröna ängar, ett tidstempel och rupees hade mig redan vid startlinjen. Dotten fattade tycke för Excitebike Arena, som med enkel och stilren design fångat originalspelets charm. Dottern gillade den för alla hopp, hon är ju på tok för ung för att ha spelat originalet. Kul var också att banans layout ändrades varje gång – replay value!
Omtolkningen på Rainbow Road från Mario Kart på Super Nintendo och Yoshi Circuit från Mario Kart: Double Dash!! på Nintendo Gamecube är båda fantastiska exempel på bra generationsövergångar. Till och med Wario’s Gold Mine, en av mina absoluta hatbanor, återkom i en lite mindre avskyvärd form. Men banan som förmodligen sprängt många fans huvuden är Mute City, en bana från F-Zero-serien. Musiken, grafiken och designen skapar en racingupplevelse som är som att vifta med godis framför näsan på småbarn en lördag, bara det att barnen är Nintendofans som skriker efter nästa F-Zero-spel.
Big Blue är också en bana från F-Zero-serien. Den är helt underbar att spela och passagen när en kör uppochnedvänd ovanför vattenytan skickar tjusiga sensationer längst med ryggen.
Challanger approaching: Villager!
Med det senaste tilläggspaketet som släpptes för några veckor sedan tillkom ytterligare åtta banor, samt några förare och fordon. Efter åter igen ett längre uppehåll samlades familjen i soffan för att tävla om förstaplatsen. Vi brände igenom de nya banorna och hade superkul. Dottern valde villager-flickan och den nya mopeden City Tripper (som visade sig vara en förvånansvärt bra kombo). Jag tog den klassiska uppsättningen och frugan valde att testa den nya Rosalina-dräkten som låses upp genom den uppdaterade amiibofunktionen. Men glädjen låg även denna gång i banorna.
De omarbetade banorna Cheese Land och Ribbon Road från Mario Kart: Super Circuit är båda mysiga och kompletterar varandra med den enas trånga, snirkliga svängar och den andras öppna, vida kurvor. Baby Park från Double Dash är fortfarande en kaosfest där vem som helst kan vinna och Koopa City från Mario Kart 7 är fortfarande sjukt utmanande på grund av sina smala vägar och det ständiga regnet i ansiktet. De helt nya banorna Wild Woods och Super Bell Subway är båda roliga men det är banorna Animal Crossing och Big Blue som tar priset.
Animal Crossing, som är denna andra DLC:s stora fokus, är en vacker bana som slumpar fram årstid varje gång den spelas. En gång kan det vara sommar, en annan gång höst. Förutom de vackra skildringarna av årstiderna skiftar även musiken. Tyvärr finns det inga praktiska funktioner mellan årstiderna förutom att det är lite halare vid vintertid. Detta är något som Nintendo hade kunnat göra bättre när de ändå ansträngt sig med att variera årstiderna. Löv som blåser och skymmer sikten på hösten, högt gräs på sommaren, vad som helst!
Big Blue är en annan bana hämtad från F-Zero-serien och här, precis som i Mute City, leks det vilt med gravitationen och inte en enda sträcka tycks vara i neutral lutning. Banan är otroligt skön att köra och vacker med alla nyanser av blått.
”Super snabb, jag är super snabb”
En stor nyhet till Mario Kart 8 är uppdateringen som förra månaden lyfte spelet till version 4.0. Förutom fler amiibodräkter att låsa upp, som bland annat Rosalina, Mega Man, Toad och Olimar, tillkom det en helt ny motorklass, 200cc! Och jädrar vad fort det går! Med 200cc får gamla Mario Kart-rävar tänka om. Kurvorna går inte att ta som förut, hoppen är jättelika och bromsen blir helt plötsligt nödvändig då många av banorna inte designats med 200cc i åtanke. Nu går det inte längre att hålla gasen inne hela tiden. 200cc är en utmaning och en välkommen sådan!
Mario Kart 8 är med nya uppdateringen och tilläggspaketen lika hett som det var vid release för ett år sedan. Jag kan varmt rekommendera att greppa ratten och ta ett varv eller två eller femhundra.
(Dottern vinner över mig i 200cc)
