Spelmode, del 4: Astora (Dark Souls)

Designen påminner om vad som blivit ett stereotypt signum för hårdrockare; en reklam för en undermålig bourbon som bara duger till att blanda med cola. Och då är fortfarande colan godare med rom. Med tanke på att det handlar om något som dricks och, enligt namnet, värmer i halsen är det inte en helt dum referens. Jag gjorde min egen estus genom att smälta Skittles i sprit. Två delar gula, två delar orangea från originalpåsen. Vill du ha riktig estus får du nog försöka på annat håll än en lägenhet i Gävle eller bryggerierna i USA.

Klädesplagg: Kortärmad baseballtröja
Spel: Dark Souls
Motiv: Oscar of Astora’s Estus Flask
Köpt: Reb Bubble

Början på något vackert och skrämmande

Oscar från Astora är mannen som ger dig vad som blivit spelets mest ikoniska föremål, för att inte tala om en av grundstenarna till dina framstegi Lordran – estusflaskan. Denna gyllene brygd är det som håller dig på benen, redo satt kämpa tillbaka de mest hopplösa motståndarna. Estus betyder “hetta” på latin, vilket direkt får en anspelning på storyn, där du är den som ska återantända flamman som räddar världen från ett evigt mörker. Elden har alltid stått i fokus i Dark Souls-serien och att kalla det livgivande elixir du alltid har med dig för estus är inte mer än väldigt passande.

När vi för första gången träffar Oscar står han på det trasiga taket till vår cell. Han kastar ned en nyckel som låter oss ta oss ut ur vårt tidlösa fängelse. När vi fortsätter vår resa genom den isolerade byggnaden hittar vi honom döende bakom en vägg som nyligen raserats av ett enormt klot. Han ber oss lyssna på hans sista berättelse och ger oss sedan sin estusflaska, samt en nyckel till fängelset. När vi rör oss vidare märker vi varför han i ena stunden är pigg och alert, för att sedan vandra närmare och närmare döden i ett trasigt, inkapaciterat tillstånd.

Efter att ha stridit, och förlorat, mot Asylum Demon på fängelsets tak hittar vi Oscar i spillror. Det ät här han lyckas uppfylla sitt mål, utan att veta om det.

Oscar var troligen en av de högt rankade riddarna från Astora som var bestämd på att hitta Lordran när han väl blev undead. Hur han hamnade på en så avlägsen plats som Undead Asylum och varför han räddar spelaren är okänt. Enligt legenden kommer en undead att återupprättaflamman och rädda världen från det mörkar som annars väntade. Orcar befriade undead på löpande band i Undead Asylum, förmodligen med förhoppningen att någon av dem skulle leva upp till profetian, ringa klockorna som är kända som “Bells of Awakening” och göra det han själv inte var kapabel till..

När en person har dött tillräckligt många gånger kommer denne tappa sin motivation och kastas in i hopplöshet. Det är detta som förvandlar dem till undeads. Precis som spöken i vår värld, som inte kan släppa jordelivet, blir du en undead om du inte släpper dina begär och drömmar. Oscar kände förmodligen en stark frustration till att han inte ens kunde överkomma sitt första hinder, vilket ledde honom till att förvandlas till en hollow, förstadiet till att bli fullt undead. Redan här tappar du ditt sinne och du lever vidare som en manifestation av dina frustrationer och begär. Efter att ha återbesökt Undad Asylum möter du en Oscar som bokstavligt talat bara är en skugga av sin forna jag. Du tvingas konfrontera honom och han faller ännu en gång.

Astora var känt för sina högrankade riddare, kunglighet och skickliga hantverkare. Både deras eldkontrollerande arv och färgen blå var starkt förknippade med riddarna från Astora. Enligt legenden attackerades Astora av en mörk best, men den besegrades av “ett ytterst nobelt svärd”. Anden från den mörka besten användes sedan för att skapa en ring. Denna ring absorberar hälsa från de fiender bäraren fäller. Ringen kallades “Ring of the Evil Eye”.

Jolly cooperation och soldyrkare

Astora är inte bara känt för sina riddare och nobla härkomst, men även för de personer som kommer därifrån. Solaire är en av dessa. Länge trodde en att han var den förlorade sonen till Gwyn, men detta vara inte sant. Han är bara en romantisk, lättsam riddare som letar efter sin egen sol, sitt eget ljus. Med din hjälp kan han undvika en sakta annalkande förtvivlan och i din kamp mot solens gud Gwyn kan han hjälpa dig att återupprätta ljuset till världen.

Solaire – mannen som gav “jolly cooperation” ett ansikte.

En annan känd karaktär från Astora är Andrei. Han är den smed som hjälper dig genom världen genom att smida nya, bättre vapen till dig. Han är stor som ett berg och hans knytnävar gör mer än måttligt ont, därav att han inte bär något vapen. Hans knytnävar gör jobbet mer än väl. Han har länge spekulerats vara bror till Gwyn, men i själva verket var han en modell för denne i spelets tidiga stadie, men blev istället sin egen karaktär. Han är därför den enda som rör på munnen när du talar med honom.

Den tragiska prinsen

En av rikets kungligheter hittade sin väg till Lordran också. Tyvärr tog dennes resa slut i Sen’s Fortress, den livsfarliga passage personer tidigare passerade för att ta sig till Anor Londo (solens land) – gudarnas stad. Det finns teorier om att Sen är namnet baserat på den verkliga prinsessan Sen, som levde i slottet i Himeji. Det var mer ett fort än ett slott och var fullt av olika fällor av olika slag.
Sedan passagen raserades i Sen’s Fortress har det varit omöjligt att ta sig vidare och den enda vägen dit har varit att besegra den järnjätte – Iron Golem – som vaktar där. När denne är fälld och du har klarat provet kommer fladdermusbevingade demoner och bär med dig till Anor Londo för en audiens. Detta hände dock inte för vår prins som mötte sitt öde i fortet. Ricard tillhörde kungligheten i Astora. Han reste genom världen för att försöka bli en typisk hjälte, vilket troligen var anledningen till att han inte kunde ta sig igenom Sen’s Fortress. Att vilja bli något och att faktiskt vara det skiljer mycket från varandra. I Ricards fall valde han den enkla vägen som ledde till hans undergång. Vad han än hoppades uppnå skulle aldrig komma att bli verklighet. Du möter honom som hollow i Sen’s Fortress, platsen där hans hjälteäventyr tog slut.
Astora har många stora personer som vallfärdat till de oheliga riken som du träffar dem i, men det är Oscar från Astora som håller en särskild plats i mitt hjärta. Hans mål är nobelt och hans gåva till oss som precis ska ge oss ut på ett oförlåtligt, makabert och fantastiskt äventyr är en av de mest ikoniska och viktiga sådana.
Som ENB så galant uttryckte det: “Estus, motherfucker! Do you drink it?”

Vad tycker du?

0 0

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att synas. Obligatoriska fält är märkta med *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Uppfostrad av NES och SNES, med en förkärlek till pixlar och chipmusik. Fastnar för de små detaljerna och fingertoppkänsla i spel. Skriver 8-bitsmusik som ViperofVic på youtube.

Glömt lösenord

Ange ditt användarnamn eller din e-postadress. Du kommer att få en länk för att återskapa ditt lösenord via e-post.