Nuförtiden gör jag allt för att undvika hasardspel. Jag tömmer regelbundet spamfiltret utan att öppna något däri, jag surfar nätet med annonsblockerare och – viktigast av allt – jag tittar aldrig på live-tv (som fullkomligen dignar av hasardspelsreklam). Det kvittar om det är kortspel, betting eller enarmade banditer; det är väldigt mycket inte min grej. Så varför har jag ens ett spel på Master System som går under namnet Casino Games, och varför skulle jag starta upp det?
Man kan väl säga så mycket som att det var en annan tid. Sovjetunionen och Östtyskland drog sina sista suckar, hoppet om att få tag på Palmes mördare levde, och du fick marknadsföra Poker, Black Jack och Baccarat till minderåriga – kul för hela familjen!
Förutom kortspel är det just enarmad bandit du kan tjäna stålar på i Casino Games. Sedan står ett bortglömt flipperspel i utkanterna, helt ovidkommande för spelet egentligen. Syftet med Casino Games är nämligen att ansamla en cool mille. Du börjar med 500 dollar på fickan och ska få dem att växa. Eller nåja, egentligen handlar ju Casino Games om att ha kul, men tanken på att tvätta bort givarens, Charleys och framför allt Dicks fula smil är nog så nära en motivation man kan komma med det här upplägget.
Jag kommer inte att försöka klara Casino Games – åtminstone inte utan lite ”hjälp på traven”. Däremot var det väldigt värt att få GAME OVER-sekvensen, som kan vara bland det roligaste med hela spelet.
En annan behållning är faktiskt soundtracken, som finns i både PSG- och FM-utförande. Spåren Baccarat och There’s Still Tomorrow är så mycket bättre än vad det här spelet förtjänar. Casino Games är för övrigt ett av de FM-komatibla spel som inte släpptes i Japan. Med tanke på spelets grafiska profil är det extremt iögonfallande. Sådana uppenbara fall av mangastil var knappast vanligt utanför Japan kring den här perioden – åtminstone inte i spelvärlden.