Hundra Dagar Master System #5: Bubble Bobble

Bubble Bobble är definitionen av en arkadklassiker. Det finns nog ingen retrospelare som inte har titellåten boende i sitt huvud helt avdragsgillt. Originalspelet är portat/omsläppt till inte mindre än 24 olika plattformar, enligt GameFAQs. Master System-porten släpptes i Japan och Europa/Oceanien samt Sydamerika mellan 1988 och 1992. Det är ett av relativt få spel på konsolen som har stöd för två spelare som kör samtidigt. Det märks så klart att konsolen pressas rejält med så mycket på skärmen. Förbered dig på att knappt får se vissa fiender när de flimrar förbi i bråkdelen av en sekund.

Jag önskar att jag vore så här duktig!☺

Den närmaste parallell till Bubble Bobble på Master System, är Bubble Bobble på NES. Master System-porten är något mer troget arkadförlagan än NES-ditot på den grafiska biten. Förutom lite starkare färger finns här dessutom dubbelt så många banor som arkadspelet (alltså 200 totalt!). Mycket är tyvärr återanvänt, och det här fungerar i viss mån som spelets Hard Mode. Antalet föremål du ska samla är dock något nytt, såväl som ett antal extra bonusrum. Men 200 banor är inget man klarar av i en sittning, ens med den bästa av vänner. Därför känns det skönt att här finns en lösenordsfunktion.

Tyvärr har Master System-BB inget FM-soundtrack inprogrammerat, vilket innebär att du är fast med ett betydligt tråkigare ljud än många andra portar. Ska jag vara ärlig lyssnar jag nog hellre på NES-versionen vilken dag som helst. Och med tanke på att du ska höra den där öronmasken tills du blir illamående av den, säger det ändå lite om vilken version som är den vassaste. Dessutom verkar PAL-släppet inte vara korrekt hastighetsanpassat, vilket innebär att gameplay och musik är långsammare (cirka 17 % närmare bestämt).

För övrigt är det här spelet som lärde mig att Reset-knappen på en Master System inte är kopplad direkt till hårdvaran. Mjukvaran, alltså spelet, kan i stället bestämma om knappen ens ska funka, och eventuellt vad den i sådana fall ska göra. I Bubble Bobble gör den exakt ingenting, tråkigt nog.

Hemliga rum, någon?

Överlag är det här en högst spelbar version av Bubble Bobble, men inte på långa vägar bland de bättre. Då är dess uppföljare mer spelbart. Så länge det låter dig spela, i varje fall. Men det pratar vi mer om i ett annat inlägg.

0 Delningar

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att synas. Obligatoriska fält är märkta med *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

En glad skånepåg bosatt i huvudstaden med ett särskilt intresse för språk. Talar bland annat japanska och tyska flytande (melass är också flytande). De första spelminnena är trånandes bakom storasyster framför Mega Man 2, Wrecking Crew och Super Mario Bros. Första gången som hållare av handkontrollen var det Zelda 2: Adventure of Link som spelades – än idag kvar i backloggen.

Glömt lösenord

Ange ditt användarnamn eller din e-postadress. Du kommer att få en länk för att återskapa ditt lösenord via e-post.