Vi besökte indiespelen där utvecklare från hela världen höll till. Bland dem hade vi Sweden Game Arena och alla utvecklare som gästade deras ställe.
Jag möttes upp av Laura Bularca, business & marketing direktör för Valiant Game Studios. Hon var en av värdarna för SGA och gav mig en rundvandring bland alla spel som visas upp. Med runt 27(!) olika utvecklare finns det en uppsjö av olika spel. Vi hade klassiska shoot’em ups som Space Scavenger, ett stiliserat, 2D-shooter med rouge lite-element. Vi fick arkadiga plattformsspel som Hayfever, med sin snygga pixelgrafik och skillbaserade plattformsgameplay. Vi hade mer intrikata titlar som Pendula Swing och Righteous som berör mer filosofiska och djupa frågor i sitt narrativ. Tyvärr hann vi inte ta en titt på alla spel under besöket, men ni kommer få höra mer om en del av dem vid senare tillfälle.
Bannermen
Utvecklarna på Pathos Interactive gillar RTS. Spel som Age of Empires, Warcraft och Starcraft är starka inspirationskällor och när en får se upplägget och de managementelement spelet har är det fullt förståeligt.
Du tar rollen som Lord Barian, en ledare som nyligen lidit ett stort nederlag mot den mystiske och ondskefulle Karthur. Karthur har lånat kraft från okända källor och de allierade vet inte riktigt om deras fiende ens är mänsklig. Ett hemlighetsfullt mörker följer Karthur och världen verkar hotas av något större än bara ockuperade fiender under dennes befäl.
Bannermen utspelar sig i en fiktionell värld där medeltida Europa står som inspirationskälla. Vi har alltså skyttetorn i trä med pilbågsskyttar, spjutbärare och riddare med svärd.
Bannermen kommer erbjuda en kampanj för en spelare, där storyn kan tas del av. Narrativet ger dig olika svarsalternativ, men inget som har direkt konsekvens för berättelsen. Med röstskådespeleri följer narrativet en bestämd gång.
Det kommer även dyka upp PvP, där åtta spelare möter varandra i två olika låg, samt ”Tournament” där micromanaging blir ännu viktigare och mer strategiskt än tidigare.
Bannermen planeras för release i början av december i år.
Source of Madness
”Hm…bara för att spelet har ”Madness” i titeln tänker jag osökt på Minecraft. Kan det stämma?” frågar jag.
”Det stämmer faktiskt alldeles utmärkt.” svarar Robin Lindh, en av grundarna för Carey Castle Games.
Okej, så vi har ett rogue-lite, med estetik i stil med Don’t Starve och lore inspirerad av H.P. Lovecraft. Ta mina pengar.
Source of Madness är ett tvådimensionellt, sidscrollande spel som drar spelmekanisk inspiration från spel som The Binding of Isaac och Dead Cells, med sin progression. När du dör så dör du och får börja om från början, precis som alla andra rogue-lites, men du kommer sakta låsa upp nya finesser som kan hjälpa dig under nästa försök. Känslan av framsteg finns alltså där vända efter vända.
Spelets huvudsakliga spelmekanik är tungt baserad på RNG, där t.o.m. fienden slumpmässigt sätts ihop. Med olika komponenter för t.ex lemmar (tentakler, ben, armar, osv) och olika huvuden, samt attacker för vi en bred variation på hur motståndet kan se ut. Om spelet kommer använda seeds vet vi inte, men det skulle definitivt hjälpa spelet när det kommer till speed runs och andra tävlingsformer.
Artworken är äldre än själva spelet och var en liten idé en av utvecklarna hade. Han satt och skissade på olika element och när idén till Source of Madness började växa fram blev det istället spelets väldigt unika estetik.
Inget datum är ännu satt, men planeras att släppas under 2019. En demo finns ute på spelets hemsida.
Hong Kong Massacre
Det tredje spelet jag fick chans att prata om är, enligt Anders Flodihn från Vreski Games, en ”actionfilmssimulator”. Det är en lysande beskrivning av spelets känsla.
Du är en f.d. polis från Hong Kong vars partner blivit mördad av Triaden, den kinesiska maffian. Efter att ha varit borta från Hong Kong återvänder vår protagonist för att städa upp med våld, död och en busslast av skjutvapen.
Anders demonstrerar spelet för mig och jag blir riktigt imponerad över hur välbalanserat de fört samman de olika elementen. Spelet är topdown med samma upplägg som Hotline Miami, men med en helt annan estetik. Spelet är designat med snygg ljussättning, polygonmodeller och en hel del partiklar.
Vår protagonist sparkar upp en dörr, tömmer ett magasin i en av fienderna. Fler fiender kommer runt hörnet, men genom att kasta sig genom ett sidofönster och aktivera bullet time flyger vår hjälte genom luften i slowmotion medan denne fyller rummet med kulör, blod från sina fiender och träsplitter från inredning som kommer i vägen för hans bärsärkagång.
Det är svårt att inte tänka på Stranglehold med Show Yun Fat, en av Hong Kongs främsta actionskådisar på 90-talet. ”Vi är inspirerade av hans filmer – The Killer, Hardboiled, etc” säger Anders. De har lyckats fånga den känslan superbt.
Min andra tanke går till skillbaserade speed runs och när jag nämner det säger Anders att det är en av deras intentioner. Med grundläggande spelmekaniker i sann Shinji Mikami-anda får vi ett spel som är lätt att lära sig men svårt att bemästra. När jag testar det (med handkontroll) märker jag att det är riktigt utmanande.
Jag lyckas ta bossen på första banan efter tre försök. ”Det var en kille som behövde femtio försök innan han kunde plocka honom” säger Anders. Det gör det bara tydligare vilken typ av spel det här kommer bli. Det finns ingen Game Over – om du misslyckas på en bana är det bara att försöka igen. Och det behövs. Utmaningen är hög och kommer verkligen uppmana ett skillbaserat spelande för att ta sig fram.
Hong Kong Massacre har inget sätt releasedatum, men förväntas komma under 2018.
