Är det någon som är förvånad?
Att vinna Årets flopp är inte så enkelt som man kan tro. Det räcker inte bara med ett uselt spel, 2018 har ändå sett flera dåliga titlar. Conan Exiles, Hotel Transylvania 3: Monsters Overboard och det fullständigt trasiga Fire Pro Wrestlig World till Playstation 4 var alla usla spel. Men de försvann i glömska efter sina misslyckanden. Nej, man når bara botten om man kontinuerligt misslyckas på flera fronter och Bethesda har verkligen skjutit sig själva och sina fans i foten med Fallout 76.
Läs gärna recensionen på Fallout 76 för en mer detaljerad sågning.
Inte nog med att spelet i sig är besudlat av buggar, har spelsystem som motarbetar varandra, saknar tydliga mål och varierande aktiviteter, det vilar dessutom tungt på en butik där spelare behöver slösa pengar för att få ut något spännande ur upplevelsen. Bethesda har även vid flera tillfällen misslyckats med sin kommunikation och lurat fans på innehållet i samlarutgåvor som kostat över tvåtusen kronor. Men värst av allt är att de inte presenterat någon långsiktig plan för spelet. Spelare har ingen aning om vad som väntar längre fram eller hur länge de måste vänta på en anledning att logga in.
Näcken
Bethesda använde en rökridå av marknadsföring med en catchig 70-talslåt i spetsen för att lura ner fans i det radioaktiva avfall som är Fallout 76.
Istället för att fokusera på meningsfulla aktiviteter och välarbetade spelsystem fortsatte Bethesda nöjt att köra i gamla hjulspår. De skröt om storleken på världen, spelarval och frihet. Men struntade i att konstruera mekaniker som upprätthåller värdeorden i en onlinemiljö.
En vacker dag kanske ledningen på Bethesda får huvudet ur röven och gör klart spelet som det borde vara. Men den dagen kommer inte i år. Ställ väckarklockan på 2020 och pröva att logga in då, men normalt sett tar det 100 000 år för strålningen från radioaktivt avfall att sönderfalla.
Louise Gustafsson: Past Cure
Att beskriva Past Cure är svårt. Det är ett urvattnat skitspel som inte har något som gör det värt att spela. I Past Cure får vi följa Ian McTräkloss/Generisk-Hjältesson i en rörig berättelse om suddiga minnen, hämnd, mardrömmar och sterila, gråa miljöer. Studion Phantom 8 hade helt klart ambitioner men når inte ens halvvägs fram. Kontrollen är skrämmande dålig, grafiken ser ut att komma från ett PS2-spel och röstskådespeleriet är lika platt som en pannkaka. Det finns verkligen inget snällt för mig att säga om denna dynga.
Nakadai Sundström: Metal Gear Survive
Aldrig förr har vi klämt in två bubblare när det kommer till floppar, men i år har förskräckligheterna kommit med spridda skurar. Ett av årets mest anskrämliga styggelser kröp fram i form av Metal Gear Survive. Metal Gear var ett spel Konami tänkte ge upp på. Det var i princip en nollning att sätta den relativt nyanställde Hideo Kojima på projektet. Och han skapade en av spelvärldens mest kända och älskade spelserier.
När de sedan gett Kojima sparken och försökt avskriva honom från MGS 5: Phantom Pain bestämde de sig för att de minsann kan bli mer hatade än vad de redan är. De utvecklar ett survivalspel med kvasizombies, där allt är kanon till Phantom Pain. Del fem i serien är en styggelse i sig, men när girigbukarna på Konami bestämmer sig för att göra ett taffligt action/survivalspel åker skämskudden fram och sakta kväver oss i desperation. Det är som att göra en uppföljare till Se7en och låta Michael Bay göra den, full med CGI och explosioner.
Metal Gear Survive är pinsamt, skitnödigt och girigt. Inte bara för att spelet på sin höjd är mediokert och helt pissar på vad som gjort serien så ikonisk, men för att de inte ens kan respektera vad Kojima faktiskt har gjort för Konami med denna IP och låter pengar kväva värdighet och moral istället. Ironin är att spelet som har suffixet ”Survive” verkligen borde ha dött redan på ritbordet.
