Som utlovat återbesöker vi Bub och Bob i uppföljaren till Bubble Bobble, nämligen Rainbow Islands. Den fulla titeln är ju faktiskt Rainbow Islands: Story of the Bubble Bobble 2 [sic.]. Ja, titeln lyder så i Europa, medan den japanska versionen faktiskt har den mer rimliga undertiteln The Story of Bubble Bobble 2. Det är lite upp-och-ned-vända världen över det hela, och det är inte ens allt som är konstigt med Rainbow Islands.
Rainbow Islands är verkligen stöpt i regnbågens alla bjärta färger. Det går bokstavligen ut på att klättra uppåt i banan med hjälp av regnbågar som plattformar såväl som vapen. Självfallet är Master System-versionen kalkerad av en arkadförlaga, men är så långt före Bubble Bobble i prestanda att jag undrar vilka magiska trick programmerarna har använt. Vissa av dem kan man se, så som att bossarna (troligtvis) är manipulerade bakgrunder, snarare än sprites. Det gäller också de många samlingsbara föremålen och uppgraderingarna. Sprites finns där dock ändå gott om. Det verkar dessutom som att man medvetet designat spelet kring att dem ska flimra lite. I utbyte tappar du sällan bilduppdatering; det är främst när du medvetet tänjer gränserna för hur snabbt spelet kan spelas som det går i ultrarapid.
Rainbow Islands släpptes bara i Europa och Sydamerika, 1993 och 1995 respektive. Och Europa betyder PAL-optimering. Rainbow Islands tickar på i en underbar hastighet. Att det är så fruktansvärt välgjort och kul gör det bara ännu mer synd att det inte går att klara i vår region. Här finns nämligen en bugg som gör att spelet kraschar till titelskärmen om du försöker titta på någon av slutsekvenserna. Det går alltså inte att klara legitimt, men du kan ändå spela den dolda åttonde banan med hjälp av en kod. Jag lyckades utan större motstånd klara samtliga banor med alla kristaller och fick se första skärmen från både det bra och det dåliga slutet. Och det gör mig lite lagom bitter. Det visar sig att undermålig speltestning inte bara är något man kan beskylla moderna spel för. Den sydamerikanska utgåvan har för övrigt fixat buggen, men lycka till att hitta ett exemplar.
Jag måste säga att jag trots att det är bräckande buggigt föredrar Rainbow Islands över Bubble Bobble 6 av 7 dagar i veckan – åtminstone på Master System. Alla hyllningar till Taito:s övriga arkadhittar kanske egentligen riskerar att beröva spelet sin egen identitet, men jag upplever att det ger ett mervärde till upplevelsen. Jag menar, vem vill inte spränga en Darius-boss eller spöa ”Cindy” från Pocky & Rocky med regnbågar?
