Sammanslagningar och uppköp är ett gift för spelindustrin

Spelindustrin är nu så stor, stolt och mainstream att vi ser hända i den vad som händer i alla stora industrier: gigantiska högar av stålar byter ägare, oftast i form av sammanslagningar och uppköp. Bara under 2016 vandrade över 30 miljarder dollar runt på spelmarknaden, varav en majoritet på 28,4 kretsade kring rena sammanslagningar och uppköp[1]. Man kan tycka lite vad man vill om den här sortens förehavanden. Jag tänker inte låtsas vara något slags expert på den ekonomiska biten i det här samtalet, men en sak är helt uppenbar: I slutänden är det vi konsumenter som förlorar på det här. I bästa fall får vi en något mer polerad tolle i näven (eller till låns digitalt) någon tidpunkt kring ett specifikt datum. I värsta fall får vi en ofärdig smörja som knappt ens är spelbar den första tiden.

Uppköp leder till nedstängning

Varje gång uppköp av studior kommer till kännedom, är det med ett pressmeddelande som stolt basunerar ut hur allt kommer att bli så mycket bättre. Utvecklare kommer att ha mer kapital i ryggen, samtidigt som de lovas den frihet som fört dem dit de är i dag. Det här är ett korthus av löften vi sett blåsas omkull utan vare sig frustande eller pustande. Det är lika frustrerande var gång det står att läsa om någon stackars studio som Electronic Arts lagt ner, eller om hur arbetsförhållandena ser ut för att en högpresterande, storföretagsägd studio ska kunna möta deadline.

Storbolag ger mindre konkurrens

Det än värre är att läsa om giganter som blir ännu större. För varje SquareEnix, Bandai Namco och Activision Blizzard innebär det mindre konkurrens, vilket är något som de flesta uttalat vill ha mer av – inte mindre. Och då har jag bara nämnt de som är rättframma med sina ägarskap. Hur många vet till exempel att EA vid ett tillfälle ägde så mycket som 20 % av Ubisoft? Eller att Tencent äger nästan 50 % av Epic Games (och även 5 % av Ubisoft, för den delen)? Man skulle kunna se det som att stora konkurrenter önskar att det går bra för varandra. Man skulle likväl kunna se det som ett steg mot kartellbildning. Och – handen på hjärtat – vilket är mest sannolikt?

Stora drakar som gör gemensam sak riskerar lätt att snarare bli en katastrofens hydra. För att slå sina kloka huvuden ihop är inte alls vad det handlar om. Vad det handlar om är kortsiktig avkastning och – främst – kontroll. Med tillräcklig kontroll skriver du praktiskt taget din egen regelbok, något Disney är intimt bekanta med när det kommer till immaterialrätt. Kanske är en lösning att fler gör som Bungie och slår sig fria från sina bolagstyranner? Även om det i slutänden kan visa sig vara att kliva ur askan i elden.

Vad tycker du?

0 0

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att synas. Obligatoriska fält är märkta med *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

En glad skånepåg bosatt i huvudstaden med ett särskilt intresse för språk. Talar bland annat japanska och tyska flytande (melass är också flytande). De första spelminnena är trånandes bakom storasyster framför Mega Man 2, Wrecking Crew och Super Mario Bros. Första gången som hållare av handkontrollen var det Zelda 2: Adventure of Link som spelades – än idag kvar i backloggen.

Glömt lösenord

Ange ditt användarnamn eller din e-postadress. Du kommer att få en länk för att återskapa ditt lösenord via e-post.