Soundtracksöndag, del 7: Octopath Travelers musikaliska mirakelkur

Jag tillhör den kör som lovsjunger Square Enixs fagra Octopath Traveler varenda chans jag får. Spelet köptes vid release (begränsad utgåva, givetvis) och jag lyckades med att klocka över 100 timmar i det under semestern – något jag knappt längre trodde var möjligt i ett och samma spel.

Jag fångades av spelets charm redan i första uppvisningarna. När den första demon sedan släpptes till fanfar hängde jag på det metaforiska låset för att tanka ner det. Och vilket demo sedan. Jag har kanske inte så mycket till övers för Olberic, men Primrose berättelse är och förblir bland det bästa jag sett från JRPG-genren, kanske någonsin. Men det fanns något som gjorde mer än Primrose för att dra in mig i narrativet –soundtracket.

Upp som en sol

Octopath Travelers tonsättare heter Yasunori Nishiki och kom nästan från ingenstans (snubben har inte ens en sida på det japanska Wikipedia). Med en examen på Musikhögskolan i Tokyo tog han värvning för Konami. Där tonsatte och arrangerade han både hela och delar av soundtrack till utgivarens beatmania-spel. Han står även som musikaliskt ansvarig bland annat för inlägg i Quiz Magic Academy-serien, Neverdead (PS3/Xbox 360) och kortspelet Oreca Battle. Inom anime har han medverkat i ljudspåren till Grand Blue Fantasy och Endride. Det här är ändå vad jag skulle kalla för low key, fram tills nu.

En betydligt tidigare Nishiki. Visst hör man lite Octopath-aktigt här, men man får lyssna efter det.

Den åttafaldiga vägen

Soundtracket till Octopath Traveler gör något för mig som ett nytt spelsoundtrack inte har gjort på mycket, mycket länge. Det fyller mig med en känsla av nya äventyr och nostalgi samtidigt – av nyfikenhet, vandringslust och kämpaglöd. Och det är helt medvetet gjort. I videon under går YouTube-kanalen Game Score Fanfare genom exakt hur och varför Yasunori Nishiki lyckas så bra med att slå på nostalgins strängar. Och jag trallar med varenda låt som spelas från detta fantastiska ljudspår.

Lagom lättsmält teori.

Nishiki handlar helt enkelt utifrån att melodin är verkets absoluta centrum, vilket är precis så de duktigaste komponister gjorde på den gamla tiden i speltonsättning. Med en välskapad melodi i kärnan är den färdiga kompositionen nästan garanterad att vara lite av en öronmask som är lätt att nynna på. Musik är dessutom ett alldeles utomordentligt verktyg att locka fram just nostalgi med. Det har att göra med att de delar av hjärnan som hanterar långtidsminnet sitter väldigt nära de som hanterar audiell information.

Hårt teoretiskt territorium

Det går att gotta ner sig rätt hårt i teorin bakom Octopath Travelers melodier. Videon nedan redogör för ton(arts)skiften i flera av spelets kraftfullare kompositioner. 8-bit Music Theory beskriver väl vad vi i lekmannatermer menar ger dessa låtar sitt ”oomf”, sin pompa och ståt. För mig som är närmast musikaliskt illitterat (men ändå akademiskt slängd) gör de här förklaringarna inte så värst mycket för förståelsen. Men jag nästan utgår ifrån att även de insatta kan se magin såväl som ramverket bakom den här något tunggrodda teorin.

Bläckfiskens bästa

Spelets bästa låtar tas ju dock inte upp i några av de här videorna. Även om författarna skulle lyckas bryta magin så gör de åtminstone inte det på mina öronstenar. Jag har mina favoriter i:

https://www.youtube.com/watch?v=uyYOghCNz_U

Vad händer nu?

Jag vet som sagt inte mycket om varifrån du kom, Yasunori Nishiki, men du är på min radar nu. Med en sådan här plötslig karriär skulle det inte förvåna mig om vi ser herr Yasunori spela i samma liga som Motoi Sakuraba, Koh Otani eller Nobou Uematsu inom kort.

Vad tycker du?

1 0

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att synas. Obligatoriska fält är märkta med *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

En glad skånepåg bosatt i huvudstaden med ett särskilt intresse för språk. Talar bland annat japanska och tyska flytande (melass är också flytande). De första spelminnena är trånandes bakom storasyster framför Mega Man 2, Wrecking Crew och Super Mario Bros. Första gången som hållare av handkontrollen var det Zelda 2: Adventure of Link som spelades – än idag kvar i backloggen.

Glömt lösenord

Ange ditt användarnamn eller din e-postadress. Du kommer att få en länk för att återskapa ditt lösenord via e-post.