Så var Nakadai och Daniel tillbaka med Soundtrackssöndag i kombination med något annat igen. Den här gången blir det i form av Årets melodi. Eftersom de båda herrarna har lika olika smak i musik som prinsesstårta och revbensspjäll kommer de ge er sina egna kandidater för denna kategori.
Nakadai: D1896
D står för Dracula. D1896 är ett udda spel som dök upp för mig, lika oväntat som pålen i hjärtat på en snarkande vampyr. En liten bild på Youtube och några sekunder senare var jag fast. D1896 är ett obehagligt konstverk där simplicitet och vemod, blandat med den där obehagliga känslan av en mardröm är konstant närvarande. Utan HUD, dialog i text och det enda ljudet du får, utöver ljudeffekter, är ett kallt, hårt piano som spelar dystra mollmelodier för dig. Det som gör de här melodierna så speciella är att spelets avskalade natur sätter musiken i så mycket större fokus. Det dystra pianot är inte bara så mycket mer prominent för atmosfären, men det berättar en historia. Vi har musik en kan lyssna på utanför spelet, som Shovel Knight, Deus ex: Human Revolution och Curse of the Moon … sedan har vi spelen där musiken är gift med spelupplevelsen och utgör byggstenarna för den värld du kliver in i. D1896 är ett sådant spel.
Klicka nästa för att se Daniels val.
