30 Dagar Spel, dag 3: Ett underskattat spel

När jag växte upp lyckades jag få tag på en titel på TV-spelsbörsen, en gammal butik som var MVP under 90-talet. I min lokala börs hittade jag ett spel som såg tufft ut, med snygg tecknad framsida och en cool story...

När jag pratade med mina vänner var det inte många som kände till det. Ingen alls, för att vara exakt. Detta gjorde att det här blev min lilla pärla, mitt lilla smultronställe i spelvärlden. Idag känner nog de flesta igen Blue Shadow på sin internationella titel Shadow of the Ninja. Det föll dessvärre i skuggan av det mycket mer populära Ninja Gaiden.

Storyn utspelar sig under ett framtida New York, där Emperor Garuda har slagit klorna i staden. Under en av de absolut coolaste intron ett spel har fått presenteras vi för våra protagonister – ninjorna Hayate och Kaede.

In order to defeat the Emperor Garuda
two shadows appear.

”Ninja” they are called.

Blue Shadow, intro

Jag har haft en allvarlig crush på det här spelet, dels för musiken, men för hur otroligt roligt det är att spela. Det är snygg grafik som påminner otroligt mycket om det kommande Cyber Shadow och sitt okända syskon Shatterhand (som faktiskt är utvecklat av samma gäng, Natsume). Det sistnämnda har inte bara grafik som påminner om det, men musik som är helt makalöst bra!

Under min tid då konst och måleri var en större del i mitt liv gjorde jag pixeltavlor i tusch, där mitt absolut första motiv var från Shadow of the Ninja. Mitt sista (och absolut största!) projekt var från samma spel.

Varje pixel är en kvadratcentimeter. För att undvika huvudbry – bilderna till vänster är 37×16 cm vardera och den till höger är 180×180 cm.

Shadow of the Ninja var ett plattformsspel som verkligen visade vad bra plattformande var på NES-tiden, med musik som är helt galet bra än idag. Med Cyber Shadow från Yacht Club Games på ingång har ninjahypen återuppstått med sina storslagna sprites och sin underbart tighta gameplay. De flesta jämför spelet med Ninja Gaiden och jag tror inte det är för att de nödvändigtvis har fel (subjektivitet och allt det där), men jag kan inte låta bli att tänka att Shadow of the Ninja är närmare Cyber Shadow då, både vad gäller utmaning och visuell känsla. Shadow of the Ninja har hamnat i skuggan av Ninja Gaiden och är inte så mycket underskattat som det är ett fantastiskt spel som råkade falla under radarn.

Har du missat ett avsnitt? Klicka dig vidare till övriga dagar här!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Written by
Uppfostrad av NES och SNES, med en förkärlek till pixlar och chipmusik. Fastnar för de små detaljerna och fingertoppkänsla i spel. Skriver 8-bitsmusik som ViperofVic på youtube.

Lost Password

Please enter your username or email address. You will receive a link to create a new password via email.